Destruction

Min destruktiva sida har tagit nya propotioner.
Det här fungerar inte längre.
Efter en helg i Svergies framsida inser jag att mitt beteende är ohållbart.
Både gällande hälsa och ekonomi.
 
På hotellet för vi sällskap av tre mycket vackra och söta 18 åringar.
Vi underhöll dem hela kvällen allt medan vi slirade.
Jag minns inte riktigt vad som hände.
Jag har blåmärken över hela kroppen.
 
Bl.a ramlade jag inne på en strippklubb.
När vi lämnat av flickorna ville en vän och jag på svartklubb.
Chauffören kör oss till en strippklubb.
Jag försöker där inne övertala flickorna att göra mer än att strippa.
Jag förhandlar med en av tjejerna om att göra saker med varandra medan min vän och jag tittar på.
Nästa minne är att jag yrar runt i ett något avlägset kvarter och försöker hitta en uttagsautomat.
Jag hittar en men den vill inte ta mitt kort.
Jag ser det som ett tecken. Ger upp.
Tack och lov.
 
Vaknar upp fortfarande full på förmiddagen efteråt. Ångesten är stor.
Minnesluckorna är för många.
Kvittona är ännu fler.
 
Efter en frukost där jag skenat på mina vänner övergår jag till en flytande frukost i en ren desperation.
Måste dämpa min smärta.
Snart nog är både jag och en av vännerna fulla igen. Kl visar då på lunch...
 
Vi beger oss i bilen hemåt igen.
Min vän och jag dricker en espresso med ett par energigivande piller som tilltugg.
Efter det är festen igång igen och vi beger oss så småningom ut på middag.
Pillerna doserar vi med under kvällen för att hålla oss på benen.
Framåt morgonkvisten säger jag hej då till min vän och rusar ut till en taxi från klubben.
Anledningen är att undvika en tjej som verkar bli allt mer besatt av mig.
7 missade samtal och flertalet sms på morgon vittnar om detta.
Dessförinnan hinnes det med att idka sexuella aktiviteter i en gränd på väg mellan två klubbar.
 
Nu orkar jag inte mer.
I´m checking in to rehab.