onsdag 14 januari 2009

Upp ur hålan kryper det

Pratade med en kollega igår som är placerad på ett annat företag inom koncernen.
Hon är anställd på liknande grunder som mig. Dvs. att så småningom inneha en (internationell) nyckelposition inom koncernen.
Ett av hennes uppdrag är att sitta med på ledningsmöten och föra protokoll. Dels för att det behövs och dels för att hon ska snappa upp så mycket erfarenhet som möjligt.
Ett gott upplägg som gynnar både verksamheten och henne.
 
Nu är det tydligen ett antal på det företaget som har klagat hos VDn. De tycker att hon har haft en gräddfil in i verksamheten och top management.
Vilket är exakt vad hon är anställd för.
Det är givetvis inget som är garanterat, utan hon måste visa sig värdig och ha rätt kompetens för det.
Hon får ingenting gratis utan måste kämpa otroligt hårt för att komma vidare.
Det finns de som tycker att det är orättvist att hon anställts just får att så småningom inneha en nyckelposition.
 
Och så är det tyärr i SVerige. Ingen får vara bättre än någon annan. Allt ska vara lika.
Sverige är ett satans jävla  skitland.
Istället för att vara glad för någon annan som lyckas eller vill lyckas ska man klaga och tycka att allt är orättvist.
 
Det värsta med detta är att ledningen för det företaget lysnade på de klagande och därmed är hon borta ur ledningsgruppen.
Jävla ryggradslösa fanskap.
Hade det varit jag hade jag aldrig accepterat detta. Jag hade hellre sagt upp mig.
Varför startar de ett sådant här program om de inte vågar stå för det?
 
Återigen har den svenska avundsjukan visat sitt fula jävla anlete.
 
1 år till. Max. Sedan ska jag ha lämnat Sverige. För gott hoppas jag.
 
DRA.ÅT.HELVETE.JÄVLA.FITTSVERIGE

3 kommentarer:

Johanna sa...

Eh.. nej men jag håller med.
Jag räknar själv ner tills jag får fly och plugga någon annanstans.
(Den mest givande kommentaren jag lämnat tror jag. Men det såg så tomt ut. Varsågod.)

Hofres sa...

fast vi inte känner varandra: det är inte bara ett svenskt fenomen utan ett socialt. men kanske låter det som ett svenskt för det är fortfarande den berömda svenska modellen som gäller. och det mest sociala landet i världen har inte råd med att vara ojämlikt. "någon annanstans" kan hjälpa, men inte för gott. fontane sa ngn gång: först i det främmandet lär vi oss vad vi hade i hembygden.

Johanna sa...

Åh, vad roligt Hofer. Något liknande skrev jag först, men raderade när jag kom på att jag inte alls vet hur det är i övriga världen. Att jag inte har något att bygga den teorin på.
Men det är väl hela den svenska mentaliteten som kan vara lite.. märklig och inte så främjande (på vissa plan).