Några tankar om rutiner

Jag hatar rutiner!
Tack för ordet.
Nej, jag kan utveckla lite då.

Jag har så svårt att förstå människor som lever efter sina rutiner dag in och dag ut.
Hur utvecklas dessa människor?
Samma sak dag ut och dag in.
Aldrig tillåta sig att vara spontana för det kan ju (hemska tanke) rubba på våra planer.
Vanligtvis så bryr jag mig inte om andra personers problem. Rutiner är ett problem.
Men när det i en kedjereaktion drabbar mig och mitt liv så stör jag mig mer än i tysthet.
Jag är en mycket spontan människa som hela tiden letar efer något nytt. Från minsta lilla sak till livsavgörande ting.
När jag kommer med förslag till de omkring mig vill jag fan inte höra att det inte går för att ett visst TV program går på tv just då.

Hur i helvete kan man leva sitt liv efter ett tv program?
Är människan verkligen så här jävla enfaldig att man låter sig hjärntvättas av en burk som vi dessutom har uppfunnit?
Eller är det så att utomjordingar introducerade tv´n för människan för att på ett enkelt vis kunna kontrollera och hjärntvätta densamma?
Tröttsamt är fan vad det är.

Men nu glömmer vi detta för stunden och dricker en fin konjak dagen till ära.