Blå, blå vindar...

Nyligen hemkommen efter en härlig helg.
11.55 i fredags kom chefen till mig och sa att det var dags. Jag skickade ut ett löjligt mail till några kollegor och tackade för tiden. Chefen eskorterade mig ut genom dörren och tog mitt passérkort. Jag var fri!
Åkte till mina föräldrar och firade min syster. Lekte med en hundvalp, samma sort som jag själv hade med A.
För ett år sedan kunde det varit min lilla valp. Likheterna fanns. Minnena kom upp till ytan som det brukar göra med associationer. Gäller att vara stark. Se framåt istället. Aldrig bakåt.
När jag märker att jag börjar tänka på svunna tider slår jag genast om mina tankar till något positivt som ska ske i framtiden. Brukar hjälpa faktiskt.

Lördag bar det av till Varberg. I ett hus med sjukt trevliga vänner. Badat, grillat och druckit absinth (kärt återseende!). Precis som sig bör en svensk sommar.
Ett och annat armschvep blev det också.
Jag trivs verkligen med mina nya vänner. Helt otrolig skillnad i intelligens på dem och mina gamla vänner. Jag får verkligen ett stort utbyte av dem.
Och att vi har samma härliga nivå på humor är ingen nackdel. Det blir många goda skratt. Många practical jokes.

Nu har jag semester och ska njuta av varje sekund. Ladda upp med energi inför hösten. Lär behövas.