Söndag

Jag öppnar min tunga ögonlock, vart är jag?
Jag ser blod längs lakanet, mycket blod. Vad är det här?
Någon ligger bredvid mig, vem?
Jag vänder mig om och ser vem som ligger där.
Hur gick detta till? Varför är sängen fylld av blod?
Hon skulle sova på soffan...
Varför ligger min kollega bredvid mig, naken?

Minnena återkommer sakta, vad som hände de sista timmarna.
Varför det är blod i hela sängen.
Kanske var det ingen bra idé att ha sex med en uppskuren hand.
Kanske var inte ingen bra idé att ha sex med sin kollega överhuvudtaget?

Hon vaknar sakta med ett "ooops"...
"Tydligen var hon lika borta som jag igår", tänker jag.

Trots det inleder vi den tidiga morgonen med att ta vid där vi avslutade natten...

Efteråt försvinner hon ut i köket och återkommer med två glas rödvin och cigaretter.
Jag tänker "hur kommer det sig att vi ligger nakna bredvid varandra i sängen, dricker rödvin och röker halv tio en söndagsmorgon?
Vart gick det fel?

Resten av dagen sitter vi på en uteservering. Mot kvällen befinner vi oss hos en vän och röker någon substans.

Det var min söndag. Det var hennes söndag. Tack för besöket.

I morgon återgår vi till våra respektive karriärer inom koncernen.
De två depraverade talangerna som klättrat på stegen på nolltid.

2010-02-05

Klockan var före 22 en fredagsafton. Jag har redan ignorerat inviter från tre flickor.
Till förmån för att vara ensam hemma.
Jag orkar inte.
Jag orkar inte svara på deras sms eller samtal.
Det finns ingen som helst lust.

Men jag har heller ingen lust till att försvinna in i någon dimma. Inte någon lust till slentrianutgång.

Det är mitt sätt att återta kontrollen över mig själv. Det är ett måste.

I am not here, I went away, I am gone...

2010-02-04

Min ångest är djup, så djup. Jag har med tiden blivit en ytterst depraverad person.
Kan man hantera det ser jag det som en tillgång.
Just nu känner jag att kontrollen är tappad.
Jag ser mig i spegeln och inser att jag inte har kontroll längre.

Insikten kom för någon dag sedan. Jag vaknar upp på ett hotellrum i Paris.
Full. Öppnar en champagneflaska och dricker som frukost.
Försöker minnas vad som hände efter klubben dagen innan.
Jag har varit i Paris i 12 timmar.
Spenderat obscena mängder pengar.
Men jag minns inte på vad...

Detta är en vanligt förekommande i mitt liv.

Ångesten ligger som en tung dimma runt mitt huvud.
Följer mig vart jag än tar mig.

Jag.har.tappat.kontrollen.

Det är dags att återta den...

Att skjuta sig själv i foten

Läser en artikelserie i tidningen. Jag har väntat på denna. Idag dyker den då upp.
Det senaste året har Malmö/Lund haft åtskilliga infestingar av dessa autonomagrupperingar som vill reclaima, tvinga fram renoveringar och att nya hyreslägenheter ska byggas.
Notan för dessa manifestationer som inneburit skadegörelse och enorma polisresurser beräkanas vara 58 miljoner kronor.
Vidare läser man då att det ska jämföras med att 10 höriskmatcher kostat 2.2 miljoner kronor.
I.rena.skattepengar.
Samma pengar som dessa grupperingar vill ska läggas på bostäder och renoveringar mm. Klasskampen.
Vilka.jälva.idioter.
Men det blir bättre!
I artikeln har till slut ett antal representatner för dessa grupperingar intervjuats (Vanligvis uttalar de sig inte alls, vilket kan tyckas något konstigt då man försummar enchans att föra fram sitt "budskap")
Man kan läsa om hur de vill avskaffa polisen (?!), öppna gränserna.
Jag skulle vilja att de gick en runda i Rosengård en fredagkväll.
Deras åsikter hade nog varit något annourlunda då.
 
Oerhört roande att läsa om deras ickeexisterande budskap, det finns inget, det finns ingen logik. De försöker och försöker men det blir bara så fel.
Man läser om en av gruppernas actioner just nu mot kollektivtrafiken. Vem som drabbas där? Busschaufförer t.ex...dessa överbetalda överklassmänniskor...eller vänta?
Man läser att de slåss för arbetarna, samtidigt vore det intressant att veta hurmycket de själv bidragit tillsamhället i form av inkomstskatt t.ex. 58 miljoner i merkostnader för resterande skattebetalare har de åstadkommit iallafall.
Man kan läsa att de inte vill starta föreningar för då blir de beroende av myndigheter och instutioner, och det är just det som de vill ta avstånd ifrån. Samtidigt står det att läsa att de flesta är studenter. Studenter som säkerligen gladeligen tar emot studiebidrag och lån från CSN varje månad...
 
 
Jag är helt för att säga ifrån när man är missnöjd, att demonstrera. Men de skämmer bara ut sig själv och dessa arbetare som de säger sig representera.
Dumma.jävla.idioter

Ett par ting bara

Meningen med livet. Det är en mening att filosofera över i all onändlighet.
En del av meningen med livet för min del är att överkomma utmaningar.
Den där känslan som infinner sig efter att ha överkommit en utmaning, stor eller liten.
Känslan.
Pengar förser dig med frihet, kanske inte lycka, men frihet.
Utmaningen att tjäna dessa pengar är en av mina stor utmaningar i livet.
Det adderar mening till mitt liv att hålla jakten på de stora pengarna uppe.
Frågan är vad för utmaningn jag måste anta när jag väl uppnår de stora pengarna.
Försvinner meningen med livet då?
Nej, troligtvis inte.
En annan utmaning är att hitta utmaningarna.
Möjligheterna är oändliga.
 
Det är mycket skriverier från sensationslystna aftontidningar om bankbonusar nu.
Förvaltare, VDar mm hängs ut  med bild, adress, inkomst,typ av bil.
Det är vidrigt. Det äcklar mig att tidningarna gör så här.
Kommentarerna under artiklarna är lika vidriga.
Allt som en förvltare tjänar beskattas. Och det är så fan mycket högre beskattning än svennebanans ca 31%.
Ävenom det skulle vara 31% skulle det handla om ändligt större summor givetvis.
Skattemedel som finansierar samhället som svennebanan parasiterar på.
Om helgerna jobbar dessutom svennebanan svart och drar in hyggliga summor obeskattade pengar.
En förvlatare har dessutom minst 4 års universitetsstudier investerade och belånade.
Äger man inte rätten att göra vad man vill av sitt liv?
Studera hårt, Jobba hårt (60-80 timmar i veckan mot svennebanas vita knappa 40).
Vill man och kan man så är det klart att man ska belönas.
Vill svennebanan sitta där i sin belånade villa och klaga på de "rika" är det hans rätt.
Synd bara att han inte inser att det är de som föder honom.
Äcklar mig med all denna okunskap och avundsjuka i detta samhälle.
Sverige kan dra åt helvete!

Walk the line

Ytterliggare ett äventyr avklarat. Denna gången var det Krakow,Polen som avklarades.
4 vänner. 48 timmar.
Det var ett rejält sjöslag men också fantastiskt kul.
Viss ångest återigen över att ha brännt alldeles för mycket pengar.
En glädjeflicka som inte visade alldeles för mycket glädje, kändes väldigt onödigt.
En och annan minneslucka, kanske inte helt optimalt.
Maten förvånade mig. Det mesta var mycket gott.
Förmodligen hittade vi rätt ställen då jag hört att  maten annars inte ska vara någon höjdare.
Krakow är annars en väldigt fin stad. Man kan spatsera omkring där i timmar.
Så länge man lyckas undvika alla turister och tillhörande fällor...
 
Snart är det dags för äventyr nr 3 denna månad. Ytterligare ett land ska intas.
Jag har kommit in i någon form av märkligt tillstånd.
De dagarna jag är hemma mellan dessa äventyr lever jag rent och sunt.
Ingen alkohol överhuvudtaget och sköter kosten, dessutom slutat dricka kaffe på jobbet. Mest pga att det smakar skit, känner inte att jag behöver det heller, thé fungerar utmärkt.
På dagarna jobbar och pluggar sedan disciplinerat efter det.
I söndags mötte jag upp en vän på ett café. Där satt vi i tre timmar och spelade schak.
Ny hobby. Lugn hobby! Bra att kunna nyttja mellan kitesurfing säsongerna. (det är iofs alltid säsong om man bara önskar det).
 
Drömde om A. inatt. Det är nu ca 1½ år sedan det tog slut skulle jag tro. Jag kan inte känna att jag har känslor för henne, jag kan knappt minnas oss, det vi hade. Men det var mycket vi hade. Ändå kanhon intebara försvinna ur mig.
Jag drömde att jag mötte henne, och hennes respektive som visade sig vara en tjej. Inget ont i det, A. har alltid njutit av även tjejer.
Jag drömde att hon ville prata. Hon sa att hon inte kunde få mig ur sitt huvud. Hon grät.
Hon sa att hon hade tänkt på mig den senaste 11 timmarna innan vi träffades där vi nu stod.
Sen försvann hon. Jag minnas inte vart, eller vad som hände sen. Men hon försvann. Återigen.

Ett äventyr riket runt

Åter på kontoret efter ännu en helg.
Det har varit en helg med blandade känslor.
Mestadels bra, men lite, lite ångest kommer även smygande.
 
På fredagkvällen begav jag mig med en vän til först varberg där vi åt på en fin restaurang, vackert beläget vid havet.
Därpå beger vi oss vidare norrut, till Göteborg. Där tar vi in på ett femstjärnigt hotel.
Vi har bott där en gång tidigare, förra året tror jag det var.
Då bodde äve Iron Maiden på samma hotel.
 
Vi anländer runt 22 till hotellet och gör oss i ordning med varsin drink.
Ner till hotelbaren där vi sveper två snabba drinkar till innan vi ger oss av in mot centrum.
Vi avverkar ca 5-6 ställen i ett rasande tempo. Bränner pengar som aldrig förr på inträden och sprit.
 
När vi kommer ut från sista klubben runt fem-snåret på morgonen är vi helt överens om att vi bör besöka en strippklubb.
Vi går och plockar ut åtskilliga tusenlappar och hoppar in i en taxi.
Väl där slår vi oss ner och är lite avvaktande till en början.
Sedan eskalerar det i en rasande fart.
Privatdans på privatdans.
 
Totalt meningslöst. Åtskilliga tusenlappar fattigare. Men vilka flickor.
Flera tusen för att addera byggstenar till den sexuella frustration som redan fanns.
 
Vi sover 4 timmar på hotellet innan vi måste checka ut.
Framåt eftermiddagen begav vi oss mot nästa mål. Hufvudstaden.
 
Anländer och checkar in på kvällen. Slitna.
Börjar med en drinkåterigen medan vi gör vårt bästa för att dölja våra slitna lekamen.
Vi har än så länge överlevt på diverse uppiggande piller.
Vi fortsätter med denna trend.
Efter en bit mat beställer vi in ett gediget "start-kit" utav alkoholhaltiga drycker av olika slag.

Beger oss sedan ner mot stureplan för att möta upp en vän på en av klubbarna.
Riktigt bra klubb hamnar vi på. Det dansas, det dricks. Vi lyckas dock inte möta vännen.
 
Efter stängning där beger vi oss mot nästa klubb, hyfsat trevligt men inte lika bra.
När kl väl tickar mot fem avtalar vi med min vän att möta upp hemma hos henne för efterfest.
Väl där fortsätter vi festandet, men bla orm-brännvin, lustiga piller, lustig gas något suspekt som skulle sniffas.
Kanske inte det klokaste beslutet men inget att göra åt så här i efterhand.
En del var helt dumdristigt och onödigt.
 
Vi landar i sänge på hotellet runt kl 8 på morgonen. Som tur är behöver vi inte checka ut förrän kl 18.
Rejält slitna anländer vi sedan till vår hemstad ganska exakt kl 12 på natten.
 
Jag ser som sagt tillbaka på  helgen med blandade känslor. Det är roligt men inte nyttigt att spendera så mycket pengar på sprit, kvinnor och dans.
Alla substanser som vi hade i oss var absolut inte nyttiga. Vet inte om de var så roliga heller för den delen.
Allt som allt ser jag det som en lyckad helg.
Förutom att jag inte fick ligga.
Det måste bli ändring på det.
Jag känner mig som en jävla munk.